Om mig

Mitt foto
Nykvarn, Stockholm, Sweden
Har tre underbara söta tjejer som jag blivit berikad med på alla sätt och vis. Vi har det bra, ett väldigt starkt band då det alltid bara varit vi - ÄLSKAR ER GIRLS!

onsdag 10 juni 2009

Skolavslutningar ...

Carro snart 11





Å min äldsta Emelie 19






Jossan snart 18
Hej,
Åh så har vi äntligen kommit till juni o alla skolavslutningar. Emelie hade skolavslutning igår på Donnersgymnasiet på Gotland, hon har gått där i 1 år nu och pluggat musik. Hon har utvecklats så mycket det här året så att det är helt otroligt, jag är så stolt över henne. Hon har varit hemma några gånger under året och har haft med sig gitarren, sjungit både för familjen och mina vänner och även för mamsen över telefon :)
*** JAG LYSER SOM EN SOL MED STOLTHET ***
Sen har vi Jossan som genomförde två st tester förra veckan för att kunna komma in på reportagelinjen. Hon vill bli journalist och skriva artiklar i tidningar.
Brevet om intagningen kom i brevlådan dagen efter att hon gjort sitt andra test.
Jag väntade ivrigt på henne att hon skulle komma hem och öppna det där kuvertet som skulle avgöra hennes kommande 2 år och grunden för hennes framtid.
Jag tog fram gräsklipparen och klippte gräset, bara för att tiden skulle gå, - Åh vad jag väntade, men till slut så kom hon. Jag mötte henne med kuvertet i handen och sa - ÖPPNA NU DÅ!
Nu försökte jag istället läsa av hennes ansikte, vilket kändes som en evighet innan hon la på smajlet på munnen, jag frågade
- Har du kommit in?
JA!! MAMMA, JAG HAR DET!
Åh vi jublade och skrattade och mådde kanonbra...
YES tänkte jag, nu är hennes tid kommen.
I morgon är det dags för Carolines avslut i 4:an, jag har förberett och köpt blommor idag till hennes två fröknar. De ska ha uppträdande under förmiddagen, så det blir väl ca 2 tim i skolan. Hon är hos pappa den här veckan, så det blir inget fika efteråt, men jag får träffa henne en stund i alla fall.
Ha en bra kväll ...
Tjoho, Monica

lördag 6 juni 2009

Jag vart biten ***aj***



Idag stod jag vid fläkten och rökte, samtidigt så pratade jag med Maria i telefonen. Jag hade säkert pratat i en halvtimme när jag kände att det brände till i nacken, en varm känsla spred sig och det gick upp i nacken. - Jag sa till Maria att jag måste sluta prata och se vad det kan vara!?
ÅH vad rädd jag blev, snabbt ringde jag sjukvårdsupplysningen för att höra efter. Något kryp kunde jag inte hitta, jag ropade på barnen och de hjälpte till att leta ifall de kunde se nåt, men inte då. Joakim på sjukvårdsupplysningen sa att jag skulle ta det lugnt, för inget blir bättre om man stressar upp sig utan tvärtom, man ökar på pulsen och kroppen tar emot giftet snabbare om man blir rädd. Men det var ju inte så enkelt ... Nu har svullnaden lagt sig och det känns mycket bättre. SKÖÖÖÖNT...